Ett samhälle med vätgas
|
|
Vi får inte göra fel en gång till
|
Året var 1937 och Hindenburg, zeppelinaren, var på väg in och skulle förankras vid sin mast. Då hände det, en gnista tände eld på Hindenburg som brann upp och farkosten förolyckades. Om detta har det skrivits en massa och det innebar slutet för trafiken mellan Europa och USA.
Det omedelbara var att man fastslog att det var en explosion, men senare slog man fast att det var lacken, som skulle täta väven, så att vätgasen inte läckte ut, som var det som brann. Själva vätgasen for rakt upp som en bubbla. Detta ger just nu som resultat att det är svårt att etablera ett samhälle som baseras på vätgas. Det skrivs hela tiden om hur explosiv denna gas är och dessutom att om man skulle använda sig av den – var får man då tag i den. Med utgångspunkt från den här händelsen så står vi nu vid en tydlig skiljeväg – vi kan välja att gå batterivägen eller vätgasvägen. |
Bilden är hämtad från SO-rummet. Klicka för att läsa mer om Hindenburgkatastrofen.
|
Batteri eller vätgas
Batterisidan ligger just nu aningen före med ett antal laddhybrider och just nu två renodlade batteribilar- Tesla och BMW.
Vätgassidan har det just nu lite besvärligt, då det inte föreligger färdiga bränsleceller som sitter i bilar färdiga att köra – de kommer enligt uppgift att komma ut på marknaden under 2016.
Lars Stenmark med vätgasbollarna- en pensionerad professor som har satsat på bollar av titan som lär vara lite större än golfbollar. Dessa fylls med vätgas och de kan trycksättas och via mikroventiler ge ut den mängd vätgas som för ögonblicket behövs. De fylls på i ett rörsystem i den bil eller maskin där de skall verka och när gasen är förbrukad, så tömmer man systemet på tomma bollar och tankar på med nyfyllda bollar och kör vidare.
Andra bilar med bränsleceller kommer troligen att tankas med vätgas i vanliga gastuber.
Den modige mannen som nu säger upp elleverantören.
Det är en modig man som nu i dagarna kapar förbindelsen med sin elleverantör och gör sin egen el med hjälp av en bränslecell eller flera och dessutom gör sin egen vätgas med hjälp av solceller. Han räknar med att klara hela sitt behov på det här sättet och jag hoppas verkligen att det kommer att fungera.
Det här med vårt elsystem är ett kapitel för sig
Det verkar som om en hel del politiker har en övertro på vårt elsystem och vill koppla ihop allt som går att ansluta – utan hänsyn till att det faktisk går massor av el förlorat i ledningarna. Här kan man konstatera att c:a 50 % försvinner i ledningsförluster.
En politiker från miljöpartiet vill ha ett gemensamt elsystem för hela EU eller större. Vad kommer det att kosta i ledningsdragning och ledningsförluster.
Tyvärr har vi styrt in på den banan genom att vi har två tekniska högskolor och ett antal politiker som vill ha hållbara och intelligenta elsystem: i klartext skall man koppla in allt som ger el till det stora elsystemet för hela Europa.
Det visar sig att den kabel som går mellan Tyskland och Sverige inte utnyttjas som tänkt. Det skickas ström i riktning från Sverige till Tyskland – men det visar sig att det ytterst sällan går ström från Tyskland till Sverige. Det visar sig nämligen att Tyskland tycker att det är en av skattemedel subventionerad produkt, som man inte kan låta andra ta del av hur som helst, och man avstår därför att ”ge Sverige denna el” utan avstår och låter den gå upp i rök. Politiskt sammarbete!
Där talar man om att till och med de batterier som laddas skall hjälpa till att stabilisera elproduktionen för ögonblicket. Man talar ju om bristen på lagringsmöjligheter för el och hoppas gå runt detta med batterier som just då laddas.
Min uppfattning är att vindkraftverkan skall frikopplas från nätet och leverera likström som skall sönderdela vatten och få fram vätgas som ju ger en verklig lagring av elen. Dessutom så kan man få ut el och vätgas från första varvet till det sista, som bestäms av hållfastheten för vindkraftverket. Det är ju så att det är först när verket kommer upp i 25 varv så fasas det in på nätet och ger då ut 50 Hz. Detta kan man bortse ifrån när det ger ut likström och man kan räkna produktion från varv 1. Växellådan och på bromssystemet är ju detaljer som ofta måste bytas. Om man nu kör med likström så kommer man kunna ge en mera konstant belastning och verket mår bättre. Troligen kan man slopa växellådan vid likström.
På det här sättet blir varje vindkraftverk en bränsledepot där bilarna kan tanka. Om det skulle bli fullt i tankarna för vätgas, så kan ju verket göra miljödiesel och-därefter gå ut på nätet med hjälp av en växelriktare som ju har blivit bra billig om man jämför med vad som var fallet för 20 år sedan.
Det finns ett annat problem att ta upp och det är att vingarna är för tunga och att det är svårt att bromsa in. En del kraftverk har då den yttersta delen på vingen vridbar och när vindkraften ska bromsas, när verket måste stoppas. Så vrider man denna del så att den balanserar ut huvudkraften. Det är som att dreja bi när man seglar. Den här funktionen måste behållas.
Batterisidan ligger just nu aningen före med ett antal laddhybrider och just nu två renodlade batteribilar- Tesla och BMW.
Vätgassidan har det just nu lite besvärligt, då det inte föreligger färdiga bränsleceller som sitter i bilar färdiga att köra – de kommer enligt uppgift att komma ut på marknaden under 2016.
Lars Stenmark med vätgasbollarna- en pensionerad professor som har satsat på bollar av titan som lär vara lite större än golfbollar. Dessa fylls med vätgas och de kan trycksättas och via mikroventiler ge ut den mängd vätgas som för ögonblicket behövs. De fylls på i ett rörsystem i den bil eller maskin där de skall verka och när gasen är förbrukad, så tömmer man systemet på tomma bollar och tankar på med nyfyllda bollar och kör vidare.
Andra bilar med bränsleceller kommer troligen att tankas med vätgas i vanliga gastuber.
Den modige mannen som nu säger upp elleverantören.
Det är en modig man som nu i dagarna kapar förbindelsen med sin elleverantör och gör sin egen el med hjälp av en bränslecell eller flera och dessutom gör sin egen vätgas med hjälp av solceller. Han räknar med att klara hela sitt behov på det här sättet och jag hoppas verkligen att det kommer att fungera.
Det här med vårt elsystem är ett kapitel för sig
Det verkar som om en hel del politiker har en övertro på vårt elsystem och vill koppla ihop allt som går att ansluta – utan hänsyn till att det faktisk går massor av el förlorat i ledningarna. Här kan man konstatera att c:a 50 % försvinner i ledningsförluster.
En politiker från miljöpartiet vill ha ett gemensamt elsystem för hela EU eller större. Vad kommer det att kosta i ledningsdragning och ledningsförluster.
Tyvärr har vi styrt in på den banan genom att vi har två tekniska högskolor och ett antal politiker som vill ha hållbara och intelligenta elsystem: i klartext skall man koppla in allt som ger el till det stora elsystemet för hela Europa.
Det visar sig att den kabel som går mellan Tyskland och Sverige inte utnyttjas som tänkt. Det skickas ström i riktning från Sverige till Tyskland – men det visar sig att det ytterst sällan går ström från Tyskland till Sverige. Det visar sig nämligen att Tyskland tycker att det är en av skattemedel subventionerad produkt, som man inte kan låta andra ta del av hur som helst, och man avstår därför att ”ge Sverige denna el” utan avstår och låter den gå upp i rök. Politiskt sammarbete!
Där talar man om att till och med de batterier som laddas skall hjälpa till att stabilisera elproduktionen för ögonblicket. Man talar ju om bristen på lagringsmöjligheter för el och hoppas gå runt detta med batterier som just då laddas.
Min uppfattning är att vindkraftverkan skall frikopplas från nätet och leverera likström som skall sönderdela vatten och få fram vätgas som ju ger en verklig lagring av elen. Dessutom så kan man få ut el och vätgas från första varvet till det sista, som bestäms av hållfastheten för vindkraftverket. Det är ju så att det är först när verket kommer upp i 25 varv så fasas det in på nätet och ger då ut 50 Hz. Detta kan man bortse ifrån när det ger ut likström och man kan räkna produktion från varv 1. Växellådan och på bromssystemet är ju detaljer som ofta måste bytas. Om man nu kör med likström så kommer man kunna ge en mera konstant belastning och verket mår bättre. Troligen kan man slopa växellådan vid likström.
På det här sättet blir varje vindkraftverk en bränsledepot där bilarna kan tanka. Om det skulle bli fullt i tankarna för vätgas, så kan ju verket göra miljödiesel och-därefter gå ut på nätet med hjälp av en växelriktare som ju har blivit bra billig om man jämför med vad som var fallet för 20 år sedan.
Det finns ett annat problem att ta upp och det är att vingarna är för tunga och att det är svårt att bromsa in. En del kraftverk har då den yttersta delen på vingen vridbar och när vindkraften ska bromsas, när verket måste stoppas. Så vrider man denna del så att den balanserar ut huvudkraften. Det är som att dreja bi när man seglar. Den här funktionen måste behållas.
Vi står antagligen och trampar på en massa möjligheter utan att se dem.
Ett ytterligare bidrag till vår återvinning och hushållning med resurser är att återvinna vårt avloppsvatten. I USA har man samlat ihop avloppsvatten från ett stort antal innevånare och utvann metaller och kemikaler för miljoner. Man skulle alltså slippa öppna eller vidmakthålla konventionella gruvor och samtidigt få ett renare avloppsvatten.
Vårt elsystem kommer att matas av vattenkraft och kärnkraft och allt annat får leva sitt liv utanför.
En ny typ av reaktor kan ge ett enormt bidrag. Den är blykyld och har en partikelhastighet som gör att den bygger upp materialet i stället för att klyva. Detta ger vid handen att man tar utbränt kärnbränsle och bygger upp det genom denna fångning. När detta har skett så går man tillbaka och använder det igen i en klyvningsreaktor.
Detta i sin tur ger som resultat att vi kan låta materialet rotera och utan att bryta nytt Uran. Vi kan på så sätt hålla på i 1000 år – 5000år – 10000år? Här går nämligen uppgifterna isär och frågan är, vem som har rätt.
En stor vinst är att vi slipper fundera på hur vi skall slutförvara. Fantastiskt!
Georg Borgström Professor från Göteborg verksam i USA skrev ”Gränser för vår tillvaro” där man kan se att haven kan vara vår framtid – men som vi nu förgiftar. Man kan dock få vissa möjligheter beskrivna.
I dagarna har man kommit fram till att bakteriestammarna i våra hav är på väg att förändras. Allvarligt!
I dag 28 0216 aviserar TAXI 020 att de skall börja köra bränslecellbilar mellan Arlanda och Stockholm!
Vårt elsystem kommer att matas av vattenkraft och kärnkraft och allt annat får leva sitt liv utanför.
En ny typ av reaktor kan ge ett enormt bidrag. Den är blykyld och har en partikelhastighet som gör att den bygger upp materialet i stället för att klyva. Detta ger vid handen att man tar utbränt kärnbränsle och bygger upp det genom denna fångning. När detta har skett så går man tillbaka och använder det igen i en klyvningsreaktor.
Detta i sin tur ger som resultat att vi kan låta materialet rotera och utan att bryta nytt Uran. Vi kan på så sätt hålla på i 1000 år – 5000år – 10000år? Här går nämligen uppgifterna isär och frågan är, vem som har rätt.
En stor vinst är att vi slipper fundera på hur vi skall slutförvara. Fantastiskt!
Georg Borgström Professor från Göteborg verksam i USA skrev ”Gränser för vår tillvaro” där man kan se att haven kan vara vår framtid – men som vi nu förgiftar. Man kan dock få vissa möjligheter beskrivna.
I dagarna har man kommit fram till att bakteriestammarna i våra hav är på väg att förändras. Allvarligt!
I dag 28 0216 aviserar TAXI 020 att de skall börja köra bränslecellbilar mellan Arlanda och Stockholm!
Den batterieffekt som vi behöver får vi genom att lagra vätgas och miljöbränsle.
Det bästa är om både vindkraft och solkraft gör saker lokalt och att hushållen runt ett lokalt kraftverk kan hämta vätgas miljödiesel och i tredje hand återvunnet kol som blivit en form av miljöbränsle. Här efter kan man ta ut el lokalt för laddning av batterier som troligen kommer att vara standard i villor och lägenheter. Troligen kan väggar och tak samt trossbottnar vara batterier.
Troligen vore det en bra lösning att det tyska kolet som Vattenfall har så stora problem med, i stället för att eldas upp direkt, med vind och sol omvandlas till miljöbränsle och sedan kan användas i bränsleceller.
Då det gäller snabbtåg skall vi troligen inte gå mycket längre än vi gör just nu i dag. Vi skall i stället flyga med Zeppelinare på distanser som Stockholm – Göteborg/Malmö. Enligt uppgift så kan dessa komma upp i c:a 130km/tim (400 km/tim är önskvärt) och det är då helt möjligt att konkurera med snabba tåg på marken. Zeppelinarna kan ju gå ner lite närmare städernas centrala delar än det tunga flyget och gör det hel ännu bättre.
Zeppelinaren drivs i sin tur av bränsleceller och vätgas och är då helt utsläppsfria. En mycket bra lösning.
Troligvis kan detta kombineras med det vanliga flyget och på utrikes linjer.
Vi får inte glömma att vi även har Sterlingmotorn som kan vara en bra komponent i flera framtida system.
Tågen som kommer att gå på som vanligt och troligen inte över 160 km/tim får betjäna det nuvarande nätet. De kommer att vara mera konferensutrustade med möjlighet att hålla symposier och förberedande möten. Föredragshållare kan även förekomma . Bra restauranter och SPA borde kunna förekomma (Teater Bio ?)
Ett udda bidrag är att vindkraftverken ute till havs suger upp all den plast som flyter omkring i våra världshav. Varför tar vi inte hand om den som råvara. Är den för kontaminerad? Om den är användbar borde fartyg med vindkraft ombord ligga ute till havs och pumpa upp denna plast och återanvända den.
Troligen vore det en bra lösning att det tyska kolet som Vattenfall har så stora problem med, i stället för att eldas upp direkt, med vind och sol omvandlas till miljöbränsle och sedan kan användas i bränsleceller.
Då det gäller snabbtåg skall vi troligen inte gå mycket längre än vi gör just nu i dag. Vi skall i stället flyga med Zeppelinare på distanser som Stockholm – Göteborg/Malmö. Enligt uppgift så kan dessa komma upp i c:a 130km/tim (400 km/tim är önskvärt) och det är då helt möjligt att konkurera med snabba tåg på marken. Zeppelinarna kan ju gå ner lite närmare städernas centrala delar än det tunga flyget och gör det hel ännu bättre.
Zeppelinaren drivs i sin tur av bränsleceller och vätgas och är då helt utsläppsfria. En mycket bra lösning.
Troligvis kan detta kombineras med det vanliga flyget och på utrikes linjer.
Vi får inte glömma att vi även har Sterlingmotorn som kan vara en bra komponent i flera framtida system.
Tågen som kommer att gå på som vanligt och troligen inte över 160 km/tim får betjäna det nuvarande nätet. De kommer att vara mera konferensutrustade med möjlighet att hålla symposier och förberedande möten. Föredragshållare kan även förekomma . Bra restauranter och SPA borde kunna förekomma (Teater Bio ?)
Ett udda bidrag är att vindkraftverken ute till havs suger upp all den plast som flyter omkring i våra världshav. Varför tar vi inte hand om den som råvara. Är den för kontaminerad? Om den är användbar borde fartyg med vindkraft ombord ligga ute till havs och pumpa upp denna plast och återanvända den.
|
Den perfekta bilen Jag står på en parkeringsplats tillsammans med en tekniker för ett bilmärke. Vi går igenom bilen och börjar under motorhuven... Läs mer |
Vi ska inte ha snabbtåg Med ett Zeppelinarnät kan man lätt upprätta flygförbindelser mellan orter var som helst i landet utan dyrbara konstruktioner på marken... Läs mer |
|
Trafik med Zeppelinare När jag pratar med en del om det här, har jag förstått att många menar att ”detta har inte ägt rum” – det har inte kunnat fungera. Men, under 28 år upprätthölls trafik mellan Europa och USA. Passagerarantalet var 37000... Läs mer |
Nästa provkörning; Toyota Mirai Bilen står framför huvudkontoret och hör storleksmässigt hemma i mellanklassen. Komforten i baksätet är hög och man har satsat på två sittplatser bak med ett ”bord” mellan sätena... Läs mer |
Här stod bilen, med moduluppbygd bränslecell och bara väntade på att bli provkörd
Bilarna har de senaste två åren figurerat sig så att vätgasbilarna har hållit till i yttre hamnen i Almedalen och
batteribilarna och hybriderna har haft sin plats vid före detta fängelset...
Läs mer
Bilarna har de senaste två åren figurerat sig så att vätgasbilarna har hållit till i yttre hamnen i Almedalen och
batteribilarna och hybriderna har haft sin plats vid före detta fängelset...
Läs mer
Författare: Anders Westerberg
Kontakt: Korsfararvägen 42, 18140 Lidingö [email protected]
Förbehåller mig äganderätten till denna artikel och nsvarar för innehållet!
Copyright 2022 Anders Westerberg 070-468 23 38